|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2006:2
|
|
|
|
Jämställdheten i av Kyrkostyrelsen tillsatta organ
|
|
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande en motion 2006:39 om jämställdheten i av Kyrkostyrelsen tillsatta organ. Utskottet delar motionärens intention att man bör uppnå en jämställd könsfördelning och föreslår därför med anledning av motionen att Kyrkostyrelsen skall få i uppdrag att utarbeta ett förslag till jämställdhetspolicy för den demokratiska organisationen på den nationella nivån.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar med anledning av motion 2006:39 att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta ett förslag till jämställdhetspolicy för den demokratiska organisationen på den nationella nivån.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:39 av Gun Andersson, Jämställdheten i av Kyrkostyrelsen tillsatta organ
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att finna metoder för att uppnå jämställd könsfördelning i av Kyrkostyrelsen tillsatta organ samt i övrig verksamhet på den nationella nivån.
Utskottet
Bakgrund
I motionen påtalar motionären den sneda könsfördelningen i den av Kyrkostyrelsen tillsatta demokratiutredningen. Något motionären tror kommer att avspegla sig på olika sätt och kan påverka det förtroende man kommer att ha för utredningen. Då Kyrkomötets arbetssätt till stor del är en modell av Sveriges riksdag och regering föreslår motionären att Kyrkostyrelsen skall undersöka om deras modeller för jämställdhet skulle kunna vara anpassbara för den nationella nivån.
Jämställdhetspolitiken började ta form i Sverige som ett självständigt politiskt område under 1970-talet. Olika frågor har stått i förgrunden under olika perioder. Några av de frågor som varit centrala alltsedan dess är kvinnors och mäns lika möjligheter att kombinera förvärvsarbete och familjeliv, samma makt och inflytande för kvinnor och män i samhället och bekämpning av mäns våld mot kvinnor. Jämställdheten omfattar samtliga politikområden. Det finns fastställda mål för jämställdhetspolitiken och det övergripande målet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmålen avser makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, det obetalda hem- och omsorgsarbetet och mäns våld mot kvinnor.
Jämställdhetspolitik hör också hemma i ett internationellt sammanhang. Det finns exempelvis sedan år 1979 en FN-konvention mot könsdiskriminering, kvinnodiskrimineringskonventionen. Konventionen ratificerades av Sverige året därpå (prop. 1979/80:147, bet. 1979/80:AU30, rskr. 1979/80:327). År 1995 hölls i Peking FN:s fjärde kvinnokonferens. Vid den konstaterades att tidigare sätt att arbeta inte varit tillräckligt effektiva för att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män, utan man enades om en ny strategi, att jämställdhetsfrågorna skulle integreras i de ordinarie sakpolitiska frågorna och finnas med när de avgörande besluten fattades. Strategin kom att kallas gender mainstreaming, jämställdhetsintegrering. Med en sådan strategi har också jämställdhetsarbetet bedrivits i Sverige alltsedan dess, vilket inneburit för svensk del såväl som för andra länder en utmaning av att ifrågasätta invanda tankesätt, arbetsformer och normer. Nya metoder och andra sätt att arbeta har behövts utvecklas och prövas.
Inom Regeringskansliet bereds jämställdhetsfrågorna vid Näringsdepartementets jämställdhetsenhet. Regeringen fattade våren 2004 beslut om en plan för detta arbete som sträcker sig fram till år 2009. Syftet är att skapa förutsättningar för att jämställdhet skall ingå i alla beslutsprocesser i Regeringskansliet och integreras i samtliga politikområden. Synlighet är viktig för framgången i jämställdhetsarbetet och det är därför angeläget att få kunskap om hur könsfördelningen på maktpositionerna i Sverige ser ut i dag och hur utvecklingen varit de senaste åren. Regeringen förbereder med anledning av det en datoriserad rutin som skall ge varje departement möjlighet att fortlöpande kontrollera könsfördelningen i det egna departementets styrelser och kommittéer. Sedan lång tid tillbaka tillämpas en rutin som innebär att alla tillsättningar av myndigheternas styrelser, nämnder, utredningar, kommittéer och arbetsgrupper m.m. bereds med Regeringskansliets jämställdhetsenhet.
Kyrkomötet och ombudsmötets tidigare behandling av jämställdhetsfrågor
1998 års ombudsmöte fattade beslut om att det en gång under varje mandatperiod skall lämnas en redovisning över jämställdhetssituationen. Vidare att redovisningen skall ske vid en sådan tidpunkt att den kan få betydelse för nomineringarna inför nästa kyrkoval.
Kyrkomötet har därför behandlat skrivelser från Kyrkostyrelsen om jämställdheten i Svenska kyrkan vid två tillfällen år 2000 (KsSkr 2000:5, Kl 2000:2, KmSkr 2000:13) samt år 2004 (KsSkr 2004:6, Kl 2004:1, KmSkr 2004:17). I skrivelserna lämnas en redovisning av jämställdhetssituationen och en del av jämställdhetsarbetet som pågår i Svenska kyrkan. Huvuddelen i den senaste skrivelsen utgörs av statistiska uppgifter rörande förtroendevalda på olika nivåer i Svenska kyrkan men omfattar även analys och reflektion kring dem. Vidare redovisas det arbete med jämställdhetsfrågor som har förekommit på Svenska kyrkans nationella nivå.
Med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse till 2004 års kyrkomöte hade en motion inkommit (Mot 2004:83). Motionären ansåg att det är viktigt att könsfördelningen även särredovisas för varje råd så att det klart framgår om jämställdhet uppnåtts i dem. Motionären föreslog, i syfte att upptäcka ojämlikhet, att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en sådan redovisning samt även redovisa könsfördelningen i övrig verksamhet som bedrivs på nationell nivå. Motionären ansåg inte att de i skrivelsen redovisade åtgärderna för att uppnå jämställdhet på den nationella nivån var tillräckliga och ville därför även att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera ytterligare insatser för att förbättra eventuell ojämlikhet i råden och övrig verksamhet på nationell nivå.
Utskottet ansåg vid sin behandling av skrivelsen och motionen att den redovisning som gavs i skrivelsen, av jämställdhetssituationen och en del av jämställdhetsarbetet som pågår i Svenska kyrkan samt av några näraliggande frågor som aktualiserats under den tid som förflutet sedan 2000 års kyrkomöte senast behandlade frågorna, gav en bra bild av hur det förhåller sig med jämställdheten i Svenska kyrkan. Utskottet konstaterade med anledning av skrivelsen att det var ett mångfacetterat arbete med dessa frågor som bedrivits på nationell nivå. Utskottet ansåg dock att medvetenheten om jämställdhetsfrågorna behövde öka och föreslog därför att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att sprida skrivelsen till nomineringsgrupperna med en uppmaning att de skulle beakta såväl kön som ålder inför nomineringar till den kommande mandatperioden. Utskottet delade däremot inte motionärens uppfattning att ytterligare insatser behövde initieras utan ansåg att Kyrkostyrelsen på ett föredömligt sätt arbetade aktivt med detta. Utskottet påpekade att detta också framgick av mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2005–2007. Utskottet föreslog därför att Kyrkomötet skulle avslå motionen. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Överväganden
Utskottet delar motionärens intention att man bör uppnå en jämställd könsfördelning i såväl de organ som Kyrkostyrelsen tillsätter som i övrig verksamhet på nationell nivå. Samtidigt konstaterar vi att nomineringsgrupperna inte rent formellt kan åläggas att följa en fastställd jämställdhetspolicy. Vikten av att beakta jämställdhetsperspektivet vid nomineringar till olika uppdrag på den nationella nivån har utskottet redan påtalat vid ett tidigare kyrkomöte. En skrivelse med en erinran om detta sändes därför till nomineringsgrupperna inför deras nomineringsarbete till det senaste kyrkovalet.
Det är olyckligt att demokratiutredningen fått en så sned könsfördelning. För att undvika detta framöver föreslår utskottet att nomineringar till uppdrag som skall tillsättas av organ på den nationella nivån skall föregås av samråd mellan nomineringsgrupperna innan det blir ett låst förslag.
Utskottet anser att Kyrkostyrelsen bör utarbeta ett förslag till jämställdhetspolicy för den demokratiska organisationen på den nationella nivån.
Uppsala den 28 september 2006
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Mary Österström, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Ann-Sofie Persson, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Michael Martinson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
